Att gå på teater med barn

Här följer en text vi gjort som huvudsakligen är ihopsaxad av två skrifter i samma ämne: 1: En handledning som skrevs för Stockholms Stadsteater Skärholmen av Ellinor Lidén vid Stockholms universitet och Malin Appeltoft, dramapedagog.
och 2: Stockholm Stads kulturförvaltnings handledning ”Vi går på teater” av Ika Jorum

INFÖR TEATERBESÖKETi

Ska ni gå på teater hos oss på Barnens scen?

I så fall vill du kanske förbereda dig själv och barnen för att få ut så mycket som möjligt av föreställningen.

Det kan vara en god idé att i förväg ta reda på tematiken i den aktuella pjäsen så att du och gruppen kan förbereda er inför föreställningen.En teaterupplevelse kan bli en mycket stark upplevelse!

Ta en runda och hör efter om det finns någon/några som har tidigare erfarenheter av teater. Låt barnen dela sina upplevelser och erfarenheter med varandra. Kanske är det så att några aldrig har varit på teater förut. För att skapa en gemensam förförståelse kan det därför vara bra att diskutera hur ni tror att det är på teatern.
Vilka jobbar där? Vem gör vad? Vad är det för skillnad mellan att gå på teater och på till exempel bio?

Titta in på vår hemsida!

På Barnens Scens hemsida finns bilder och ibland också länkar till videoklipp från föreställningarna som ska visas. Genom att titta på dem får barnen ett litet smakprov.

Ge eleverna/barnen lite förförståelse om vad föreställningen handlar om, men berätta inte allt för detaljerat. Igenkänningen under föreställningen brukar få barn att känna sig stolta och duktiga!

Man måste inte sitta helt stilla och tyst på teater. Självklart får man skratta, gråta och reagera på det som händer på scenen – bara man inte stör de andra i salongen eller skådespelarna på scenen. Det gäller även dig som vuxen.
Stäng av din mobiltelefon och om du vill fotografera så gör det efter föreställningen. Våra gästartister brukar som regel vara glada att ställa upp för gruppfotografering tillsammans med publiken efter föreställningens slut.

Teater – ett sätt att följa läroplanen

Det estetiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Perspektivet skall prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden.i

I Lpo 94 står det att eleverna i skolarbetet ska få uppleva och utveckla olika uttrycksformer, känslor och stämningar. Bland annat drama, musik, dans och skapande i bild, form och text ska ingå i skolans verksamhet och eleverna ska ges möjlighet att lära sig att skapa själva.
I läroplanen för svenska står det att i ämnets arbete med skönlitteratur, film och teater ”kan skilda kulturella erfarenheter mötas och eleverna ges möjlighet att utveckla ett eget förhållningssätt till kultur och kulturella värderingar.”
Skolplanen understryker att skönlitteratur, film och teater förmedlar olika känslomässiga upplevelser och är hjälpmedel för människan att forma sin identitet och att vidga sin förståelse för sig själv och omvärlden. Genom att i konsten möta andra människors tänkesätt och erfarenheter kan barnet utveckla sin ”empati och förståelse för andra och för det som är annorlunda” samt få möjlighet till ”omprövningar av värderingar och attityder.”

Teaterbesöket hjälper er uppfylla läroplanens mål!

  • Under teatersamtalet kan barnen öva sig i att berätta, uttrycka sina synpunkter, upplevelser och lyssna på varandra.
  • Barnen övar sig i att uttrycka sig verbalt och utvecklar sin förmåga att använda och leka med ord, begrepp och dess olika innebörder.
  • Barnen utvecklar sin fantasi, inlevelseförmåga och kapacitet att uttrycka sig i olika former, till exempel bild, rörelse, musik, teater och lek. Konstens bidrag till skolan kan vara att öppna för de kritiska perspektiven, det mångtydiga och svårtydda, det ännu ej formulerade, för frågor som behöver bli offentliga, synliga, bearbetade och gemensamma eller fortsätta vara personliga.ii i Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, (Stockholm, 1994), s 8 ii Aulin-Gråhamn, Lena och Thavenius, Jan, Kultur och estetik i skolan. Slutredovisning av Kultur och skola-uppdraget 2000-2003, Malmö högskola (Malmö, 2003), s 15

EFTER TEATERBESÖKET

Det är inte lätt att sätta ord på en konstnärlig upplevelse. En del av oss kan behöva tid för att smälta våra upplevelser innan vi kan tala om och reflektera kring dem. En del vill behålla sina upplevelser för sig själva. I ett teatersamtal är det viktigt med ett tillåtande klimat. Man får tycka olika!

Genom att få ta del av varandras upplevelser och tankar om föreställningen kan man uppnå en förändrad eller i alla fall en mer nyanserad upplevelse. Det kan vara intressant att följa upp om någon har fått en ny syn på eller ändrat åsikt om något efter den gemensamma pratstunden.

Minnesrunda

Låt eleverna/barnen dela med sig av varsitt minne som kan knytas till föreställningen. På så sätt får de ta del av varandras upplevelser. Vi tolkar utifrån våra egna, unika förutsättningar och erfarenheter. Tänk att en och samma föreställning kan väcka så många olika minnen och tankar! En minnesrunda är ett utmärkt sätt att knyta ihop de olika upplevelserna av föreställningen. Det är också ett bra avstamp till vidare fördjupning, t.ex. på något eller några av nedanstående sätt.

Samtala om föreställningen och analysera

Uppmuntra barnen att beskriva vad det var som berättades och hur det berättades genom att exempelvis ställa frågor som dessa:

  • Hur började föreställningen?
  • Hur såg rummet ut där de spelade?
  • Hur rörde sig skådespelarna? (Kroppsspråk? Ansiktsuttryck?)
  • Hur använde de sina röster?
  • Vilka kläder hade de på sig?
  • Förändrades rollerna något? Hur?
  • Var det något som inte förändrades?
  • Vad hörde du för ljud eller musik?
  • Lät det olika på olika ställen i föreställningen? Varför, tror du?
  • Ändrades ljuset på teatern? Varför då?
  • Tittade skådespelarna på oss i publiken? Talade de med oss?

/…/ konsten [släpper] fram det osäkra, ofärdiga, motsägelsefulla och mångtydiga i våra kunskaper. Konsten har plats för känslor och stämningar, det personliga och subjektiva, för konflikter och dilemman. Konsten berättar gärna konkret och sinnligt och visar i stället för att argumentera, frågar hellre än ger bestämda svar.

Diskutera

Teater kan beröra alla! Teater tar upp allmängiltiga företeelser som vi alla kommer i kontakt med under våra liv. Teater tar ofta upp universella mänskliga dilemman, teman och frågeställningar. Teater är en utmärkt ingång till diskussion och ett bra sätt att närma sig känsliga ämnen. Ibland kan det vara lättare att diskutera ämnen om de handlar om «någon annan», t.ex. en karaktär i en pjäs. På så sätt kan vi alla lära oss mer om oss själva, varandra och världen vi lever i.

Rita och måla

Låt barnen rita eller måla valfritt minne från föreställningen. Antingen på varsitt papper eller på ett stort gemensamt ark som sedan kan sättas
upp på väggen som ett gemensamt minne! Du kan också låta barnen illustrera föreställningen genom att teckna ett givet antal serierutor som sedan kan fogas samman till en gemensam serietidning. Ni kan också göra era egna teateraffischer. Hur skulle du sammanfatta föreställningen med en bild för att få andra att vilja se föreställningen? Även under målningsmomentet kan ni lyssna på musiken från föreställningen.

Att tänka på

Trygghet är den viktigaste grunden för att kunna tillgodogöra sig en föreställning. Alla finner vi trygghet i olika saker. För en del kan det vara skönt att veta på förhand hur lång föreställningen är, hur man tar sig till dit samt hur blir det med toalettbesök och matsäck. Uppstår frågor kring teatern som du som pedagog inte kan besvara – tveka inte att ta kontakt med oss!

Telefon: 040 – 709 91 Epost: info@barnensscen.se

Tänk på att vi som vuxna har en viktig roll vad gäller barns och ungas möjligheter att ta del av teater. Förutom att det vanligtvis är vi vuxna som tar med barn och unga på teater är det också viktigt att vara medveten om att vårt intresse och vårt engagemang smittar av sig på barnen. Om vi visar att vi är nyfikna, förväntansfulla och uppmärksamma blir barnen det också.

Tänk på att skådespelarna är medvetna om att de spelar för en ung publik och har erfarenhet av detta. Du som medföljande vuxen behöver inte känna att allt ansvar vilar på dina axlar. Teatern tar också ett ansvar för mötet med publiken!

i Aulin-Gråhamn och Thavenius, Skolan och den radikala estetiken, (Studentlitteratur Lund, 2004), s 226

Varje teaterföreställning är unik!

Något som gör teater så spännande är att det händer här och nu och att det är en direktkommunikation mellan scen och publik.

Visst är det häftigt att det bara är just ni som sett just den här föreställningen och att skådespelarna/dansarna/musikerna/cirkusartisterna har påverkats av just era reaktioner och samspelat med er.

Man måste inte för- eller efterbearbeta en föreställning!

Men man kan, om man vill…

Med detta material vill vi inspirera och visa på möjligheter och ingångar som teater kan medföra i skolans vardag och i livet i stort!



Texten på den här sidan är huvudsakligen baserad på två texter om samma ämne:
1: En handledning som skrevs för Stockholms Stadsteater Skärholmen av Ellinor Lidén vid Stockholms universitet och Malin Appeltoft, dramapedagog.
och 2: Stockholm Stads kulturförvaltnings handledning ”Vi går på teater” av Ika Jorum

Förslag på vidare läsning.

Gustafsson, Birgitta och Fritzén, Lena, (2004) Idag ska vi gå på teater. Det kan förändra ditt liv. Om barnteater som meningsskapande i skolan, Institutionen för pedagogik,Växjö universitet

Helander, Karin, (2006 ) Att öppna nya världar. En handledning om att gå på teater med barn i förskola och skola, Riksteatern, Stockholm

Byréus, Katrin (2001) Du har huvudrollen i ditt liv. Om forumspel som pedagogisk metod för frigörelse och förändring. Stockholm: Liber.

Hägglund, Kent & Fredin, Kirsten (2001) Dramabok. Stockholm: Liber AB.